torsdag 29 maj 2008

Usch!

Om förra veckan var en toppenvecka så är detta nog motsatsen. Förutom att jag tröttnat på att bo i värdfamilj så har jag lyckats dra på mig en benhinneinflammation.

Jag har dock fått tillstånd av Rotary att åka till Lavandou, vilket i alla fall är något positivt.

onsdag 28 maj 2008

Om att bo i värdfamilj

Nu börjar jag faktiskt längta hem. Jag saknar givetvis Sverige en del, men det som mest stör mig är att bo i värdfamilj. Ni får inte misstolka mig nu, det är inte så att jag bor i någon dålig familj, det är snarare fenomenet att bo i en värdfamilj överhuvudtaget som stör mig. Man måste helt plötsligt anpassa sig till en annan familj som ser saker på ett annat sett än det man varit van vid i 17 år. Det är väldigt jobbigt mentalt.. Man kan dessutom inte kritisera hur som helst när det är något man inte gillar, man får helt enkelt acceptera de regler som råder i familjen. Ens frihet är på så vis begränsad på ett helt annat sett än i ens riktiga familj.

Så nu efter ett år med den här sortens situation börjar jag faktiskt tröttna. Det skall bli väldigt skönt att få flytta tillbaka till sina vanliga rutiner och den friare miljö som väntar i Sverige.

tisdag 27 maj 2008

Jag rullar

Man vet aldrig vart livets vägar leder en. Plötsligt vaknar man upp i ett främmande land, talar flytande franska och med en kappsäck som fyllts på rejält med livserfarenhet. Allt går fort, väldigt fort. Man har inte alltid tid att titta i backspegeln för att se om det var till höger eller vänster man svängde; allt man hinner se var att man faktiskt svängde. I denna livets bil rullar man sedan på, ut på nya okända vägar.

Det alternativ man har är att stanna inne i sitt garage. För tänk om man krockar? Tänk om vägen tar slut och efter nästa krök och man störtar ned i en avgrund? Att köra livets väg kan vara nog så farligt; men alternativet är att aldrig röra på sig, att stanna inne i sitt mörka rum, att inte våga möta det okända. Men den som aldrig tar risken att möta ett stup tar sig heller aldrig upp på motorvägen.

Det är en av de saker jag lärt mig här i Frankrike, och kanske den viktigaste.

"I am a man who walks alone
And when I'm walking a dark road
At night or strolling through the park

And When the light begins to change
I sometimes feel a little strange
A little anxious when it's dark

Fear of the dark, fear of the dark
I have a constant fear that something's
always near
Fear of the dark, fear of the dark
I have a phobia that someone's
always there"
~Iron Maiden

söndag 25 maj 2008

Erik goes domedagspoet!

Nu har jag suttit i min kammare och diktat och här är resultatet:
DCLXVI

Någon svensk översättning kommer dock inte då översättandet av poesi både förstör versmåttet och rimmen. För er som inte kan franska och ändå är intresserade av att veta vad det betyder rekommenderar jag googles översättningsverktyg.

lördag 24 maj 2008

En toppenvecka

Denna vecka har varit en riktig toppenvecka. Det började redan i måndags då jag lyckades ta hem ett betyg på 19,5/20 på idrottens löptest, som dessutom är utformat för att vara svårare än det testet man gör på examensprovet (Baccalauréat). I tisdags fick jag jag tillbaka ett fysik/kemiprov som jag 17,5 i betyg på. På kvällen höll jag sedan en presentation om Sverige på en klubbmiddag med Rotary. Det var mycket uppskattat och jag fick mycket beröm för min franska. Så på det hela taget har det varit en riktigt bra vecka. Dessutom så skall jag idag hem till en kompis (med tre andra kompisar) och om det bara klarnar upp lite så skall vi bada i hennes pool.

Med mindre än 20 dagar kvar till skolslutet och alla stora arbeten undanstökade så återstår nu en rätt lugn period i Frankrike.

onsdag 21 maj 2008

Livstecken

Jag har återigen lyckats med konststycket att inte skriva alls under en längre period, tyvärr får vi nog vänja oss med det också. Jag har just nu mycket att göra (det är sista sluttampen i skolan) så jag vet inte hur ofta jag har tid/orkar att skriva. Lusten spelar natruligtvis också in, jag tror inte att jag skriver bra om jag skriver bara för att jag känner att jag måste.

Just nu har livet sin stilla gång här i Frankrike och det kommer inte att hända så mycket nu på ett tag. Jag fyller år den 4 juni och vi firar det den 8 juni med mina värdfamiljer och några vänner. Helgen efter (14-15) så åker jag till Paris och den 16-21 åker jag med mina vänner till Lavandou, jag måste bara se till att få tillstånd från Rotary (eftersom det är utan min värdfamilj). Efter det så är det inte många dagar kvar innan mina föräldrar anländer (4 juli).